Lucia tåg...
.Fre 14 dec 2007 13:26
..på dagis har vi varit på imorse. Jennifer ville vara tomte flicka i år! Alla barnen var så duktiga! Farmor var där oxå och tog kort. Vi fick lite fika innan det bar hem igen. Jennifer somnade i fåtöljen vid elva, och sover än... trött liten tomte flicka...
Hur mår min älskade pappa då? Var du kanske med oss imorse och såg på då Jennifer lussade? Jag önskade att du var där, du var så stolt över dina barnbarn!!
Idag har jag så ont i magen, vet inte hur jag ska "ta mig fram"... Jätte jobbigt, vill ju inte ligga hela dagen, så man kämpar för att kunna sysselsätta barnen... så lite skönt att Jennifer ville sova lite idag... =/
Ensam...ja, jag känner mig ensam. Du kommer inte längre på besök varje dag... En svår känsla att beskriva... det går inte att förklara. Du förlorade din mamma förra året, så du vet kanske ändå... Jag trodde aldrig att du skulle träffa farmor igen så tidigt, INTE ÄN!!! Jag är inte redo, jag vill att du ska leva!!!!
Jag glömmer aldrig allt du gjort för mig, du var/ÄR världens bästa pappa/morfar. Du var älskad av Jennifer, hon blev så lycklig då du kom och lekte med henne. Tilda hann träffa dig, men kommer bara minnas dig via kort... Och givetvis allt jag berättar om dig! Korten från din födelsedag är guld värda...de allra sista...
Jag älskar dig pappa! Saknar dig... sov gott!
..på dagis har vi varit på imorse. Jennifer ville vara tomte flicka i år! Alla barnen var så duktiga! Farmor var där oxå och tog kort. Vi fick lite fika innan det bar hem igen. Jennifer somnade i fåtöljen vid elva, och sover än... trött liten tomte flicka...
Hur mår min älskade pappa då? Var du kanske med oss imorse och såg på då Jennifer lussade? Jag önskade att du var där, du var så stolt över dina barnbarn!!
Idag har jag så ont i magen, vet inte hur jag ska "ta mig fram"... Jätte jobbigt, vill ju inte ligga hela dagen, så man kämpar för att kunna sysselsätta barnen... så lite skönt att Jennifer ville sova lite idag... =/
Ensam...ja, jag känner mig ensam. Du kommer inte längre på besök varje dag... En svår känsla att beskriva... det går inte att förklara. Du förlorade din mamma förra året, så du vet kanske ändå... Jag trodde aldrig att du skulle träffa farmor igen så tidigt, INTE ÄN!!! Jag är inte redo, jag vill att du ska leva!!!!
Jag glömmer aldrig allt du gjort för mig, du var/ÄR världens bästa pappa/morfar. Du var älskad av Jennifer, hon blev så lycklig då du kom och lekte med henne. Tilda hann träffa dig, men kommer bara minnas dig via kort... Och givetvis allt jag berättar om dig! Korten från din födelsedag är guld värda...de allra sista...
Jag älskar dig pappa! Saknar dig... sov gott!
Kommentarer
Trackback
