...blev man igår.

Väntat?...Ja, men ändå så slår det ner som en boms, och kvar står man och funderar; Va f*n ska jag göra nu??

Men jag vägrar låta detta "slå ner mig till marken", jag tänker vara stark!
Jag tänker bo kvar där jag bor, och mina barn kommer få det bästa.
Det kan inte vara slutet, det vägrar jag att tro.

((Men är det någon där ute som har något jobb åt mig så hör av er...))

Känns dock skönt att man har 4 månader på sig....allting kan ju hända, och man försöker ju se allt positivt.

---

Lite ljus i vardagen...tjejerna är friska!
Vet inte om det var smart att säga, för det brukar ju vara då det kommer något smygande...hahaha.
Men det går bra på dagis, Tilda är lite ledsen då vi far, men inte så farligt.


I går var vi ner på bvc, Tilda hade sin 18-månaders kontroll och en spruta var på tur igen...
Den var inte så populär, eller inget av det doktorn gjorde var väl det. Men hon var frisk och kry!! =)

Idag efter dagiset så lämnade jag Tilda hos farmor, jag och Jennifer hade klipptid!
Hon längtade efter att få rosa hår, men då det inte fanns, slutade det med röda, gröna och lila slingor... =)

Äntligen fredag imorgon!! Så härligt, hoppas det blir mildare väder så man kan gå ut.
Imorgon blir det julgransplundring och efter det väntas middag med ett stort gäng!


Se, det händer positiva saker oxå!! =)